Ja två dagar efter beräknat datum så kom äntligen vår fina lilla Josefin till världen.

Jag ska försöka att berätta vad som hänt sedan i torsdags förra veckan så att det blir någotsånär sammanhängande och begripligt att läsa.

I torsdags vaknade jag med lite molvärk i magen men det var inte mer än att det gick att koppla bort Mattias var hemma sjuk så då passade jag på att fly undan måstena här hemma och tog med mig tjejerna till Norrtälje.
I Norrtälje besökte vi alla leksaksbutikerna och det blev en vit BRIO spis inhandlad på lekplaneten jag hade tänkt handla lite på krabat också men där hade tjejerna bråttom och Tindra blev dessutom kissnödig så jag han inte ens titta på det jag var ute efter. Vi gick ned till betaltoan nere vid ån och jag kan lugnt säga att: Ja min skepsis för offentliga toaletter har starkt rotat sig hos tjejerna de fullkomligt frös i dörren till toan och vägrade nästan att gå in. Då såg det inte fullt så illa ut från dörrhålet men vid en närmare inspektion insåg Tindra att hon minsann inte alls var kissnödig längre och ville kissa hemma. Jag förstod henne fullständigt så ja det var den femman det, tur att det inte är dyrare men mer tur var att på lekplaneten hade de en välstädad och fräsch toa för kunderna som dessutom är gratis så det har jag lagt på minnet.
Vi var även ner till Hamnladan där vi fyndade lite saker till deras kök blandannat en fin tesil, en liten bricka och en kakburk. Vi var in på småglin(?) som hade 50% sportlovsrea på alla nameit kläder och äntligen hittade jag ngt könsneutralt i vitt till bebis bus!

När vi kom hem var det middagsdags och ingen var särskilt sugen på att laga mat så vi lyxade till det och beställde mat från blåan. Innan jag hämtade maten sprang jag in på Tempo och när jag sätter mig i bilen igen kändes det lite mysko men aja det var nog inget så det viftades bort.
For vidare och fick stå och vänta en stund på maten så den var riktigt varm när jag sedan skulle ställa in den i bilen var det bara att konstatera att det mystiska som hade viftats bort alldels nyss var helt klart inget att vifta åt för nu var det skarpt läge, fort hem (klockan var då 17:20)! Väl innanför dörren hemma så sa det splatsch!
Jag är så glad att jag han hem så att Mattias slapp undan en plaskvåt förarstol i bilen. Ställde mig i duschen en stund och försökte sedan få i mig lite mat i väntan på att Therése skulle komma och hämta tjerna och kom sedan på att det kanske kan vara bra att ringa förlossningen också.
Vi satte oss i bilen och styrde mot förlossningen vid 20:30 väl inne i stan insåg jag att det kurrade ordentligt i magen eftersom jag inte fått i mig mer än en pizzaslize och att föda barn på en pizzaslize kändes inte särskilt lockande så det blev driven på MAX och ett originalmål *mums* Mattias passade också på att fylla på magen igen.

Inne på förlossningen får vi komma in till ett undersökningrum där en sköterska tar blodtryck och förhör sig om vikt och annat sedan får vi vänta på en barnmorska. Jag kan helt härligt säga att när barnmorskan kom så tappade Mattias hakan för in kom en sådan där "hemsk" tjej som troligen ser sådär oförskämt snygg ut oavsett vilken tid på dygnet det är och som gör att en själv helst vill gå och gömma sig under ett täcke. Det var då det gick upp för mig hur jag själv såg ut för tillfället och jag var nu inne på det tredje paret torra mysbyxor med tillhörande målarfärgsstänk och en tröja med resterna från dagens lunch.
Jag blev uppkopplad till ctg maskinen som kunde bekräfta det jag redan viste att jag inte hade några som helst värkar vilket innebar att vi blev hemskickade med ett infoblad och att vi skulle ringa morgonen därpå för att få en tid för igångsättning om det inte satte igång själv under natten.

Det satte inte igång under natten och inte fick vi en tid för igångsättning heller så min födelsedag spenderade jag med att snygga till här hemma och sedan väntade vi och väntade. Jag måste säga att jag kände mig lite ledsen i fredags för jag hade haft två schenarion för hur min födelsedag skulle ha spenderats och det var verkligen inte så här.

I lördags morse ringde jag återigen förlossningen och då fick vi komma in för en bedömning om hur de skulle göra så det var med ovisshet vi åkte in då vi kunde bli hemskickade igen. Det blev vi inte och efter att läkaren kollat med Danderyd att det var okej att de tog en av deras patienter så blev jag äntligen inskriven och vi fick komma till ett förlossningsrum. Danderyd hade dessutom låtit lättade sa läkaren över att ha sluppit mig så de hade det nog rätt körigt.
Lite jobbigt var det att ha en manlig läkare som dessutom liknade en arbetskamrat litegrann men haha ja han hade inte samma efternamn iallafall men kanske en avlägsen släkting?

(Ni som inte vill läsa om förlossningen slutar läsa nu)

När klockan var 13:20 fick jag en hormontampong och igångsättningen var nu igång och nu kunde vi bara vänta och det kunde vi få göra i upp till ett dygn och sedan kanske jag kunde behöva dropp också vilket de flesta behöver så förhoppningarna var små att det skulle starta.
Vid 16 tiden börjar jag äntligen känna av lite förvärkar men inte särskilt mycket när jag sen ska gå och kissa vid 18 tiden upptäcker jag att den förbaskade tampongen troligen följt med vattnet ut så då får de sätt tillbaka den och nu börjar det äntligen hända grejer!
En halvtimme senare så åker min tens på och den fungerar bra en liten stund fast det är knappt så att jag hinner använda den innan jag vill börja andas lustgas.
Jag är kissnödig igen vid 20 tiden och när jag reser mig upp så åker det ut stora klumpar koagulerat blod och här blev jag riktigt jävla rädd rent ut sagt.
Vi ringer på klockan så att en barnmorska kommer och jag blir snabt uppkopplad på ctg maskinen igen och man konstaterar att allt är fint med bus i magen som får en skalpelektrod. De gör även ultraljud för att kolla vart moderkakan är som de konstaterar är lågt sittande men den var inte föreliggande. Jag var nu öppen 4 cm. 

När allt lugnat sig igen efter ca en timme och jag äntligen fått gå och kissa får jag sitta på en pilatesboll och gunga med Mattias bakom mig och andas lustgas för fulla muggar och kan konstatera att jag fick kläm på det där med att andas i tid så att det hade hyfsad verkan och ibland kände jag mig en aningens dimmig när jag tittade Mattias i ögonen.

Vid 21:40 kommer ett nytt skift in och ska kolla hur öppen jag är och nu får de lyfta upp mig i sängen för jag kunde inte ta mig upp själv och hade börjat fundera på om det inte vore så dumt att släppa gasen och gå över på epidural. Tur att jag inte hunnit tänka så mycket på det för nu började det dessutom trycka på också och att kolla hur öppen jag var det behövde de inte göra för nu var det liksom dags att föda barn. Jäklar vad fort det gick från att börja känna av ordentliga förvärkar till krystvärkar!
Nu är allt jäkligt dimmigt men jag vet att jag en stund inte fick andas lustgas för att bus i magens hjärtljud sjönk och behövde syre. Det kom även in en manlig doktor så nu hade jag en man på var sida som jag kunde krama livet ur händerna på vilket behövdes och doktorn var jättebra den enda röst jag uppfattade förutom Mattias röst.
Krystvärkar utan epidural var superhäftigt för nu kände man hur det hände saker därnere och att det faktiskt på sätt och vis kändes bra.
 
Klockan 22:14 föddes vår nya lilla prinsessa och oj vad med hår hon har!

Strax därefter så börjar det riktigt roliga när de ska snygga till mig och jag får fortsätta andas lustgas herrejösses vilken gratisfylla. Här pratar vi om hallucinationer som heter duga blandat med kontakt av verkligheten. Först ut av det jag minns var en stridshellikopter, upp till ytan och fundera över varför det var så mycket folk i rummet och så fick jag för mig att jag inte alls var färdig men på bröskorgen låg ett litet knytte som jag klappade vilket motbevisade det. Ned i dimman igen och denna gången var det någon typ som körde med en 80 kubiks cross skitirriterande rent ut sagt, sen började jag skratta hysteriskt och kom och tänka på en av de första gångerna jag träffade Mattias på verkstan då jag utbrist i ett liknande hysteriskt skratt när en kompis sagt Bapelsin! Så då säger jag högt Bapelsin och skrattar än mer hysteriskt.
Jag känner att jag behöver rensa huvudet lite så då tar jag bort masken men får stränga order av BM att fortsätta andas lustgas. Sen blev jag helt väck och hade ingen som helst uppfattning om vad som var verkligt eller inte och inte hjälpte det att klappa knyttet på bröstkorgen för inte ens det kändes verkligt just då. Kom på att Mattias står här och han finns ju på riktigt så då fokuserade jag blicken på honom och kunde hålla mig där tills de var klara.
Nu skulle BM informera mig om ngt och vad hon sa har jag ingen jäkla aning om men jag vet att jag pekade på Mattias så att hon kunde informerade honom istället.
Detta är helt klart bästa förlossningen jag haft och sen är det ju alltid roligt att roa andra ;-)

Eftersom jag haft en såkallad lång vattenavgång och förlorat lite mer än en liter blod fick vi vara kvar på BB tills i måndags. Vit som ett lakan mer än vanligt har jag varit men inte känt av blodförlusten så det är ju bra. Det enda onda jag haft har varit i vänster ljumske så jag måste ha vridit/sträckt mig under krystvärkarna alternativt under mina hysteriska skrattattacker.


Världens finaste Josefin!

Nu har jag skrivkramp och i ärlighetens namn så har det ju inte hänt så mycket sedan i måndags mer än att vi varit och gjort PKU prov.