Nu har både julen, nyår och trettondagen passerat utan ett ända blogginlägg.
Jag har inte avlagt några löften vilket jag iochförsig inte brukar heller så ja allt är som vanligt med andra ord. Däremot så önskar jag att jag under året skulle kunna hitta lite mer inre ro, att jag inte stressar upp mig så lätt, att den där stressknuten i magen som slår till ibland kan packa sig iväg och hålla sig borta. Det är sådant som jag försöker arbeta på och tänka på då jag inte mår bra av det och jag blir dessutom väldigt fräsig i onödan när jag blir stressad och därmed känner mig som en urusel mamma och mår dåligt över det. Så ut med stressen och in med harmonin det är vad jag önskar med 2011!

Mattias har slutat röka och jag hoppas verkligen att han fixar det den här gången dels för hans hälsa och så för våran förstås då vi är passiva rökare, hans morot är att han faktiskt röker upp kostnaden för en sporthoj varje månad. Det borde ju vara en morot bättre än någon annan med tanke på att han länge velat haft en landsvägsmotorcykel också. Det som verkar mest jobbigast just är alla sluta röka reklamer på TV:n här talar vi om att verkligen plåga alla rökare med att lägga in så mycket påminnelser som möjligt t.ex. "Den rökfria pausen presenteras av" för att sen bli "Den rökfria pausen presenterades av" vill de att rökarna verkligen ska lyckas eller vill de bara att de ska bli beroende av deras produkter istället?
Rent krasst så förflyttar man ju bara nikotin behovet från ett medel till ett annat.

Vi har legat sjuka hela familjen under jul/nyår och jag är völ den som är sist kvar men nu börjar det ge med sig lite hosta kvar och öm över ett revben men i övrigt så är man återställd.

Jag går nu hemma på havandeskapspenning och det käns så skönt för nu har jag tid för att fixa och dona inför bebis bus ankomst i godan ro. Vad som kanske är mindre smart är att jag då valt att börja sticka en filt till bebis bus så jag hoppas att jag blir klar med den innan h*n gör entré för annars lär den väl bli liggandes tills det är dags för barnbarn ;-) Det som sätter käppar i hjulet för den just nu är att först hade jag bara ett nystan vitt alpaca garn hemma så då började jag med det och svor över hur dålig kvalité det var då jag fick skarva flera ggr tills det slog mig att det nog berodde på att en betydligt mindre Isabelle fått tag på detta nystan för längesedan tillsammans med en sax. Då slutade jag gnälla över garnet för med tanke på hur många nystan alpaca jag vid det här laget stickat upp med tre ponschos i bagaget så vet jag med mig att det är alltid bra kvalitét.
Det aktuella nystanet tog slut efter 20cm stickning så då fick jag lirka in kära maken till centrala Uppsala för att kunna köpa mera garn. Tror ni inte då att de bara hade två nystan kvar av det vita och jag behövde fyra! Vad gör man jo man köper de två och så får man försöka lirka in maken ytterligare en gång om vi inte åker till Norrtälje förstås.
Väl hemma inser jag att nystanet jag haft hemma inte var vitt som jag var övertygad om utan naturvitt detta upptäcktes efter en stunds stickning med det nya garnet. Ja vad gör man? Eftersom det precis skedde en mönsterförändring så ser det "rätt" ut men jag tror nog att det får bli ett klorinbad ändå och se om det kan ge något för udden på filten skiftar dessutom lätt i rosa då jag tidigare samstickat det vita med ett rött garn men sedan ändrat mig och rivit upp. 
Så fortsättning följer på denna hiskeligt spännande historia om babyfilten ;-)

Julen firades iallafall i lugn och ro, Isabelle genomskådade tomten men det är inget som hon nämt efter julafton utan nu är det tomten som var här och ingen annan så vi håller självklart med =) Klapparna de fick i år har än så länge varit en hit och man får städa upp ett helt gäng med hästar, älvor, alver, feer, trollkarlar, häxor och kungliga om kvällarna. Tindra som måste ha saker på ett vist sätt för att kunna komma till ro och somna om kvällarna har nu en hel arme av gubbar och hästar som måste stå på ett vist sätt på hennes sängkant så det tar lite väl lång tid. Någon som har något tipps på hur man löser sådant eller ska man bara låta dem hållas?

Nyår firades hemma med god mat och familjemys. På trettondagen var jag och tjejerna ned på folkan och såg på bio samt dansade lite. Tomten som kom frågade alla barnen vad de hette och när det blev Tindras tur sa han "och vad heter den här bestämda lilla fröken då?" Haha kan ju tänka mig att hon gav honom en av sina allra charmigaste blickar stod ju tyvärr bakom henne så jag såg inte. Vissa kallar den för "Den berglindska blicken" men jag tror nog hon ärvt lite av sin pappas blick också helt klart är att hon kommer gå långt och få som hon vill i de flästa lägena för det är en blick man ogärna tittar tillbaka på och moppsar sig mot ;-)

Idag är tjejerna på dagis för andra dagen i rad sedan julledigheten och de verkar tycka det är roligt att få gå dit och träffa alla kompisar igen. Tindra är dock lite sur över att hon inte blir lämnad på Bullerbyn tillsammans med Isabelle men på tisdag nästa vecka kommer hon få flytta ned dit så den här veckan är det inskolning vilket jag egentligen tycker är lite meningslöst för hennes del med tanke på hur mycket hon varit på bullerbyn då de har haft sådana tider att hon ofta har fått gå ned dit vid öppning och stängning av dagis. Tindra tycker själv att det är supertråkigt att bli lämnad på mumin och har protesterat mot det sedan före jul.

Forden är nu avställd och obesiktad så vi får dessutom ta våra rara ben och gå också så vi får se hur länge den tunga mamman orkar med men det tar ca 40 min. med tjejerna och 25 min. utan tjejerna och jag känner att kroppen hurrar när tjejerna är med medans den skarpt ogillar min "raska" vaggande promenadtakt. Ja jag har förövrigt börjat gå som en anka detta är nu konstaterat.
Kikade in i ett skyltfönster på vägen hem från lämningen idag och såg så mycket fint jag ville köpa till både tjejerna och bus i magen tror att jag lätt fönstershoppade för minst 500kr i bara ett fönster! Vi får se om jag vågar mig in i butiken men jag såg en jättefin liten doktorsväska som skulle passa i födelsedagspresent till Isabelle. 

Har ni hamnat i läskoma nu och tycker att jag ska ge mig?

Jaha då ger jag mig nu men kanske att det kommer ett inlägg igen förr eller senare man vet aldrig ;-)