Sitter du bekvämt? Har du bunkrat upp med en varm dryck? Har du en stund över? Har du svarat Ja på föregående frågor? Perfekt då har du det du behöver för att läsa mitt inlägg. Det har hänt så otroligt mycket den senaste månaden men ändå inte. Jag har massor som jag vill skriva här i bloggen men vart börjar man och när slutar man?

Senast jag skrev så hade jag ju varit magsjuk och vi hade varit ned till Eksjö där Mattias och Jeffen körde ränneslättsloppet så vi börjar väl med ett litet bildsvep.


Jag invigde mitt nya objektiv för dagen och hade inte fotat något alls egentligen med det så det var väldigt ovant utan autofokus så det blev lite suddiga startbilder. De var 400 som startade i Mattias och Jeffs klass varav Mattias syns i bild (nr 436 i vitt, grönt och svart)

Jeffen och nu har jag börjat förstå mig på objektivet också.


My love!


På väg ned från det ödesdigra och omtalade "berget" det ser mycket snällare ut än det är för som åskådare får man här ankra sig fast i ett träd.

Wroom.... Snart i mål.


Färdigkört för dagen och placeringarna blev 90:e plats för Jeff och 177:e för Mattias så ribban ligger högre för dem båda nästa år. Tveksamt om jag är med och fotar då men den som lever får se.

Veckan före Ränne så började vi ju med renoveringen av vårat vardagsrum så här kommer ytterligare ett bildsvep.


Detta är ovansidan av takfläkten, vet inte om det behövs mer ord än att nej vi har aldrig vidrört den med en dammtrasa och den satt i huset när vi köpte det.

De tjusiga takplattorna...

Detta doldes under takplattorna som jag tog ned medans Mattias var på HV övning ett riktigt skitjobb, bokstavligen med tanke på allt spån blandat med gammalt musbajs som rasade ned när jag tog ned taklisterna. Isabelle var mycket bekymrad över att jag skulle få skäll av pappa när han kom hem för sådär fick man inte förstöra =)


Så här såg det ut helgen före Ränne och detta är nog en av mina favoritbilder på Jeff och Mattias ;-) Som ni ser är vårat gedigna furugolv urslitet här. Furugolvet vilade på reglarna som syns i bild och ja isoleringen som bestod av kolstubb var som ni själva ser ca 10cm tjock knappt eftersom det var glipa mellan stubben och ytgolvet. Det blev verkligen en aha upplevelse om varför vårat golv varit så fruktansvärt dragit. Jag kan också avslöja att när jag kom hem från jobbet den här dagen så löd ordern omedelbart när jag klev innanför dörren: "Kissa, byt om och infinn dig." Det var helt klart inte tid för flyktiga planer på att smita iväg.

Mattias med mitt nya favoritverktyg i handen (en tigsåg) och håller som bäst på att byta ut dåliga reglar.

Som vanligt händer det alltid oväntade saker när man renoverar även om jag hade föraningar på just detta så blev det iallafall oväntat på hur omfattande det var. Det ni ser på bilden är en av våra syllar! Eller det som en gång varit en syll för det var bara pulver av dem. Självklart så är ju väggarna på vårat hus också isolerade med kolstubb och vad som händer när man börjar ta ut syllarna är en form av niagara fall. Detta löstes lätt tack och lov av att vi fick pula in isolering som hejdade/förhindrade flödet.
Vi hittade två väldigt roliga fynd och ett minst sagt makabert fynd. Inser nu att jag tyvärr inte tagit kort på de förstnämda men kan nämna att det var en tom ask Havanna no 2 som kostat 1kr från svenska tobaksmonopolet sedan en väldigt vacker blå flaska där man på korken kan utläsa Gahns Uppsala. Ska försöka komma ihåg att uppdatera med en bild på dem med. Det makabra fyndet hittades av en slump då jag skulle kliva på en sten som låg bland alla andra stenar vid murstocken. Det som skiljde denna stenen var att det frasade om den när jag klev på den och vid en närmare titt så hade den två öron! Denna "sten" visade sig vara en mumifierad katt, gud vet hur länge den legat under huset men nu är den väck. Det såg iallafall ut som missen lagt sig ned och somnat in men fy och blä det tog ett tag att få bilden av den ur huvudet.

Nu är vi i stort sett klara med vardagsrummet och det är "bara" kvar som består av lister, foder, fönsterbräder och putsa samt måla murstocken. Ja och så det roliga att inreda kvarstår också förstås. 

En dag för rätt längesedan var jag och tjejerna in till Uppsala och handlade garn till Isabelles nya poncho lite extra roligt att det blev i exakt samma färger som tjejernas velour tröjor. Samma dag inhandlades även tyll så en dag vilken kommer förhoppningsvis snart kommer köket glittras ned totalt när jag ska trolla fram två tyllkjolar.

Lexie är tillbaka hemma nu under tyvärr rätt trista omständigheter som inte ska nämnas här men ja ni som står oss nära vet ju vad jag pratar om ändå. Himla trist att det blev som det blev men lyckan och glädjen över att ha en hund här hemma är stor.
Fram till Lucia viker jag varannan onsdag till att fara till häverö BK för att träna så vi har bara hunnit dit en gång än så länge men det var en upplevelse att minnas. Lexie skötte sig kanon men hur det står till hos vissa andra hundförare är häpnandväckande. Jag väntar med spänning på om dessa dyker upp även nu på onsdag.
Vet ni hur underbart det är att få träna hund igen? Det är en ren och skär lycka att få utöva en av sina största intressen här i livet.

Ojoj nu har klockan rusat iväg bokstavligen men nu blev ni iallafall uppdaterade och fick dessutom se lite bilder på vårat hem och vist var det tjusigt ;-)